Vare le yelbulo

Languages of Ghana

Yizie Wikipiideɛ
languages of Ghana
languages of a country
Aŋa yitaalombilelanguages of the Earth Maale eŋ
Part ofculture of Ghana Maale eŋ
SponsorGovernment of Ghana Maale eŋ
PaaloŋGhana Maale eŋ

Ghana e la a multilingual country naŋ taa kɔkɔrɛɛ yelibu naŋ waa 48.[1] Neŋ a ama, English, Bɔrefɔ naŋ da taa kyeŋ diibu yi a te saakommine saŋa a colonial era, la a official language ane lingua franca.[2][3] Kɔkɔɛ naŋ be a Ghana, Akan la a kɔkɔkpoŋ naŋ taa yelibu a south.[4] Dagbani, Dagare, Sisaala, Waale, ane Gonja meŋ paalɛɛ a kɔkɔrɛɛ ana naŋ taa yelibu gyamaa a northern seŋ.

Kɔkɔɛ Ba naŋ yele Ghana neŋ noba noɔre naŋ yele

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]

This chart reflects data provided by Ethnologue.[5]

Rank Language Speakers
1 English 9,800,002
2 Akan (Fante/Twi) 9,100,000
3 Ghanaian Pidgin English 5,000,000
4 Ewe Dialects of Ɛve include Aŋlo, Tɔŋu, Vɛdomɛ,Gbi, Krepi, among others) 3,820,000
5 Abron 1,170,000
6 Dagbani (including Mamprusi, and Nanumba dialects) 1,160,000
7 Dangme 1,020,000
8 Dagaare 924,000
9 Konkomba 831,000
10 Ga 745,000
11 Farefare 638,000
12 Kusaal 535,000
13 Mampruli 414,000
14 Gonja 310,000
15 Sehwi 305,000
16 Nzema 299,000
17 French 273,795
18 Wasa 273,000
19 Sisaala, Tumulung 219,000
20 Sisaala, Western 219,000
21 Bimoba 176,000
22 Ahanta 175,000
23 Ntcham 169,000
24 Buli 168,000
25 Bisa 166,000
26 Kasem 149,000
27 Tem 134,000
28 Cherepon 132,000
29 Birifor, Southern 125,000
30 Anufo 91,300
31 Wali 84,800
32 Larteh 74,000
33 Siwu 71,900
34 Chumburung 69,000
35 Anyin 66,400
35 Nafaanra 61,000
36 Krache 58,000
37 Lelemi 48,900
38 Deg 42,900
39 Paasaal 36,000
40 Kabre, (language kabre) 35,642
41 Avatime 27,200
42 Kulango, Bondoukou 27,000
43 Sekpele 23,000
44 Delo 18,400
45 Jwira-Pepesa 18,000
46 Gua 17,600
47 Tampulma 16,000
48 Kulango, Bouna 15,500
49 Ligbi 15,000
50 Nawuri 14,000
51 Vagla 13,900
52 Tuwuli 11,400
53 Selee 11,300
54 Adele 11,000
55 Nkonya 11,000
56 Gikyode 10,400
57 Dwang 8,200
58 Akposo 7,500
59 Logba 7,500
60 Nkami 7,000
61 Hanga 6,800
62 Nyangbo 6,400
63 Chakali 6,000
64 Ghanaian Sign Language 6,000
65 Safaliba 5,000
66 Tafi 4,400
67 Fulfulde, Maasina 4,240
68 Adangbe/Dangbe 4,000
69 Konni 3,800
70 Adamorobe Sign Language 3,500
71 Chala 3,000
72 Kamara 3,000
73 Kantosi 2,300
74 Kusuntu 2,100
75 Nchumbulu 1,800
76 Kplang 1,600
77 Dompo 970
78 Animere 700
79 Hausa Unclear
80 Lama 1
81 Nawdm Unclear

Kɔkɔɛ Pombu

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]

A kɔkɔɛ naŋ be a Ghana taa la soobo ko Niger–Congo kɔkɔɛ yie:

Older classifications may instead group them as Kwa, Gur, and Mande.

Meŋ Kaa kyɛ

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]

Sommo Yizie

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]
  1. "Ghana," in: Lewis, M. Paul, Gary F. Simons, and Charles D. Fennig (eds.). 2014. Ethnologue: Languages of the World, 17th ed.Murica Texas: SIL International.
  2. "The Bureau Of Ghana Languages-BGL". Ghana Embassy Washington DC, USA. 2013. Archived from the original on 1 March 2017. Retrieved 11 November 2013.
  3. Bernd Kortmann Walter de Gruyter, 2004 (2004). A handbook of varieties of English. 1. Phonology, Volume 2. Oxford University Press. ISBN 9783110175325. Retrieved 11 November 2013.{{cite book}}: CS1 maint: numeric names: authors list (link)
  4. "Introduction To The Verbal and Multi-Verbal system of Akan" (PDF). ling.hf.ntnu.no. 2013. Archived from the original (PDF) on 7 April 2014. Retrieved 16 November 2013.
  5. "Ghana". Ethnologue. Retrieved 2019-08-04.

Ziiri mine liŋkiri

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]