Languages of Ghana
Yelnyɔgeraa
languages of Ghana
| Aŋa yitaalombile | languages of the Earth |
|---|---|
| Part of | culture of Ghana |
| Sponsor | Government of Ghana |
| Paaloŋ | Ghana |
Ghana e la a multilingual country naŋ taa kɔkɔrɛɛ yelibu naŋ waa 48.[1] Neŋ a ama, English, Bɔrefɔ naŋ da taa kyeŋ diibu yi a te saakommine saŋa a colonial era, la a official language ane lingua franca.[2][3] Kɔkɔɛ naŋ be a Ghana, Akan la a kɔkɔkpoŋ naŋ taa yelibu a south.[4] Dagbani, Dagare, Sisaala, Waale, ane Gonja meŋ paalɛɛ a kɔkɔrɛɛ ana naŋ taa yelibu gyamaa a northern seŋ.
Kɔkɔɛ Ba naŋ yele Ghana neŋ noba noɔre naŋ yele
[maaleŋ | Maale eŋ yizie]This chart reflects data provided by Ethnologue.[5]
| Rank | Language | Speakers |
|---|---|---|
| 1 | English | 9,800,002 |
| 2 | Akan (Fante/Twi) | 9,100,000 |
| 3 | Ghanaian Pidgin English | 5,000,000 |
| 4 | Ewe Dialects of Ɛve include Aŋlo, Tɔŋu, Vɛdomɛ,Gbi, Krepi, among others) | 3,820,000 |
| 5 | Abron | 1,170,000 |
| 6 | Dagbani (including Mamprusi, and Nanumba dialects) | 1,160,000 |
| 7 | Dangme | 1,020,000 |
| 8 | Dagaare | 924,000 |
| 9 | Konkomba | 831,000 |
| 10 | Ga | 745,000 |
| 11 | Farefare | 638,000 |
| 12 | Kusaal | 535,000 |
| 13 | Mampruli | 414,000 |
| 14 | Gonja | 310,000 |
| 15 | Sehwi | 305,000 |
| 16 | Nzema | 299,000 |
| 17 | French | 273,795 |
| 18 | Wasa | 273,000 |
| 19 | Sisaala, Tumulung | 219,000 |
| 20 | Sisaala, Western | 219,000 |
| 21 | Bimoba | 176,000 |
| 22 | Ahanta | 175,000 |
| 23 | Ntcham | 169,000 |
| 24 | Buli | 168,000 |
| 25 | Bisa | 166,000 |
| 26 | Kasem | 149,000 |
| 27 | Tem | 134,000 |
| 28 | Cherepon | 132,000 |
| 29 | Birifor, Southern | 125,000 |
| 30 | Anufo | 91,300 |
| 31 | Wali | 84,800 |
| 32 | Larteh | 74,000 |
| 33 | Siwu | 71,900 |
| 34 | Chumburung | 69,000 |
| 35 | Anyin | 66,400 |
| 35 | Nafaanra | 61,000 |
| 36 | Krache | 58,000 |
| 37 | Lelemi | 48,900 |
| 38 | Deg | 42,900 |
| 39 | Paasaal | 36,000 |
| 40 | Kabre, (language kabre) | 35,642 |
| 41 | Avatime | 27,200 |
| 42 | Kulango, Bondoukou | 27,000 |
| 43 | Sekpele | 23,000 |
| 44 | Delo | 18,400 |
| 45 | Jwira-Pepesa | 18,000 |
| 46 | Gua | 17,600 |
| 47 | Tampulma | 16,000 |
| 48 | Kulango, Bouna | 15,500 |
| 49 | Ligbi | 15,000 |
| 50 | Nawuri | 14,000 |
| 51 | Vagla | 13,900 |
| 52 | Tuwuli | 11,400 |
| 53 | Selee | 11,300 |
| 54 | Adele | 11,000 |
| 55 | Nkonya | 11,000 |
| 56 | Gikyode | 10,400 |
| 57 | Dwang | 8,200 |
| 58 | Akposo | 7,500 |
| 59 | Logba | 7,500 |
| 60 | Nkami | 7,000 |
| 61 | Hanga | 6,800 |
| 62 | Nyangbo | 6,400 |
| 63 | Chakali | 6,000 |
| 64 | Ghanaian Sign Language | 6,000 |
| 65 | Safaliba | 5,000 |
| 66 | Tafi | 4,400 |
| 67 | Fulfulde, Maasina | 4,240 |
| 68 | Adangbe/Dangbe | 4,000 |
| 69 | Konni | 3,800 |
| 70 | Adamorobe Sign Language | 3,500 |
| 71 | Chala | 3,000 |
| 72 | Kamara | 3,000 |
| 73 | Kantosi | 2,300 |
| 74 | Kusuntu | 2,100 |
| 75 | Nchumbulu | 1,800 |
| 76 | Kplang | 1,600 |
| 77 | Dompo | 970 |
| 78 | Animere | 700 |
| 79 | Hausa | Unclear |
| 80 | Lama | 1 |
| 81 | Nawdm | Unclear |
Kɔkɔɛ Pombu
[maaleŋ | Maale eŋ yizie]A kɔkɔɛ naŋ be a Ghana taa la soobo ko Niger–Congo kɔkɔɛ yie:
- Kwa languages (Akan, Bia, Guang in Tano; Ga and Adangme)
- Gbe languages (Ewe)
- Gur languages (Gurunsi, Dagbani, Mossi, Dagaare, and Frafra in Oti–Volta)
- Senufo languages (Nafaanra)
- Kulango languages
- Mande languages (Wangara, Ligbi)
Older classifications may instead group them as Kwa, Gur, and Mande.
Meŋ Kaa kyɛ
[maaleŋ | Maale eŋ yizie]Sommo Yizie
[maaleŋ | Maale eŋ yizie]- ↑ "Ghana," in: Lewis, M. Paul, Gary F. Simons, and Charles D. Fennig (eds.). 2014. Ethnologue: Languages of the World, 17th ed.Murica Texas: SIL International.
- ↑ "The Bureau Of Ghana Languages-BGL". Ghana Embassy Washington DC, USA. 2013. Archived from the original on 1 March 2017. Retrieved 11 November 2013.
- ↑ Bernd Kortmann Walter de Gruyter, 2004 (2004). A handbook of varieties of English. 1. Phonology, Volume 2. Oxford University Press. ISBN 9783110175325. Retrieved 11 November 2013.
{{cite book}}: CS1 maint: numeric names: authors list (link) - ↑ "Introduction To The Verbal and Multi-Verbal system of Akan" (PDF). ling.hf.ntnu.no. 2013. Archived from the original (PDF) on 7 April 2014. Retrieved 16 November 2013.
- ↑ "Ghana". Ethnologue. Retrieved 2019-08-04.
Ziiri mine liŋkiri
[maaleŋ | Maale eŋ yizie]Wikimedia Commons has media related to Languages of Ghana.
- Ethnologue listing for Ghana
- Ethnologue map of languages in Ghana
- Owu-Ewie, Charles. 2006. The Language Policy of Education in Ghana: A Critical Look at the English-Only Language Policy of Education. In Selected Proceedings of the 35th Annual Conference on African Linguistics, ed. John Mugane et al., 76–85. Somerville, MA: Cascadilla Proceedings Project.
- PanAfrican L10n wiki page on Ghana
- L'aménagement linguistique dans le monde page on Ghana
- GhanaWeb