Vare le yelbulo

Cherepon language

Yizie Wikipiideɛ
Cherepon language
kɔkɔre, modern language
Aŋa yitaalombileGuang Kɔkɔɛ Maale eŋ
PaaloŋGhana Maale eŋ
Indigenous toEastern irigyin Maale eŋ
Ethnologue language status6a Vigorous Maale eŋ

Cherepon (Chiripon, Chiripong, Kyiripong),ba na baŋ ne o ka o e Okere or Ɔkere, kyɛ meŋ e a Guang kɔkɔre a taa poken 111,000 yel-yelbɛ a Ghana poɔ.

Sɛgebidaare

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]
sɛgebidaare[1]
Labial Alveolar Palatal Velar Labial-<br id="mwJQ"><br>velar
puridaayi ba voona p t k k͡p
voona b d g g͡b
fooroo ba voona t͡s t͡ʃ
voona d͡ʒ
Fooroo f s
Nyɔ-ɛremɛ m n ɲ ŋ
Trill r
Approximant w l j

SɛgebinyaaŋneVowels

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]
Oral vowels[2]
niŋe soga puori
pɔgera i u
pɔge-kyɛllɛɛ ɪ ʊ
pɔge-kyɛllɛɛ e o
yuoraa ɛ ɔ
yuo- kyɛllɛɛ æ
yuoraa a
nyɔ-ɛremɛ sɛgebinyaaŋne[2]
niŋe soga puori
pɔgeraa ĩ ũ
pɔge-kyɛllɛɛ ɪ̃ ʊ̃
pɔgeraa ɛ̃ ɔ̃
yuoraa ã

Sɛgebie sɛgebo

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]

/i, ɪ/ are ko la ⟨i⟩, /ʊ, o/ are ko la ⟨o⟩, and /æ̯, a/ are ko la ⟨a⟩.[2] /n, ɲ, ŋ/ are ko la ⟨n⟩, and /t͡ʃ/ meŋ are ko la⟨ky⟩, aseŋ., bie''[1]

Sommo yizie

[maaleŋ | Maale eŋ yizie]
  1. 1 2 Oppong 2019, p. 10.
  2. 1 2 3 Oppong 2019, p. 9.